Livsstilsändring pågår

Skrivet 2010-06-19 Klockan 08:33:30

Har gråtit massor... igår, i natt. Kom även tårar när jag var på toa nu i morse..
Känner mig så misslyckad.
Han reagerar inte ens när jag e ledsen och gråter, frågade om han har stängt av känslorna o jo det har han svarade han. Han vet inte vad han vill... Vet inte om uppehåll... om slut... om han vill att det ska bli bra...
Känner mig tom idag. Stackars sonen mitt i detta...

Var tydlig igår med att fråga hur han vill göra med sonen om de tar slut eller vi gör uppehåll. Han vill träffa honom så mycket som möjligt svarade han. Jag sa att han kan ju inte komma o träffa honom varje dag om vi gör uppehåll för då blir de inget uppehåll.
Och jag kommer inte förhindra att de träffas. Jag vill ju att sonen ska ha en närvarande pappa... Och han är ju hans pappa. Lika så kommer jag inte hindra pappas familj att träffa sonen.

Nu kommer tårarna igen... *gråter*

Vill inte detta... vill att det ska bli bra. Men vad ska vi göra... jag göra...
Han glömde att arbeta på att det skulle bli bättre.. att arbeta på förhållandet...
Så viktig e jag o förhållandet. :(

Men men, blir väl att vi får vara hemma i stan i helgerna med... Jag tänker ju inte åka ut hit och han har ju knappt haft sonen själv. Samt att jag fortfarande delammar.
O midsommar, skulle vi fira me hans familj.. Blir ju inget me det... antar jag...

Vill ju att han ska vara engagerad i mig... Bry sig, visa medkänsla..