Peppar mig själv
Skrivet 2011-10-07 Klockan 13:27:31
Ikväll blir det tacos till mat. Ska göra små biffar till sonen då det blir lättare för honom att äta. Han försöker äta som vi gör, lägger köttfärs i mjuka bröd men de trillar snabbt ut igen för honom. Han är så söt när han försöker äta som vi gör.
Till lunch idag blev de plock från kyl och frys. 2 stekta varmkorvar i slantar, 2 stekta ägg och broccoliblandning värmd i micro. Jag blev mätt och det var gott med varm mat.
Jag är trött... och seg. Men har fått en hel del skoluppgifter gjorda.
Fick bra peppning förut av en vän. Hon tycker jag är jätteduktig som kämpar på, har en bra sunt tänk och försöker ha tålamod. Trosorna som är för stora nu är det storlek 54/56 i. Jag vet även att jag får vika upp några byxor i linningen och det är ju pga att magen minskat i omfång så de blir längre.
Jag vet ju att hade en vän till mig gått ner dessa kilon och berättat så hade jag blivit superimponerad. Men det är så svårt när det gäller mig själv. Jag vet att jag har såååååå många fler att gå ner. Samt märker inte på magen och det är den som stör mest. Som är störst...
Jag kämpar på, det tar sin tid jag vet det. Och om jag jämför... 17 enliters mjölkpaket är mer än jag skulle orka bära.
Ikväll blir det tacos till mat. Ska göra små biffar till sonen då det blir lättare för honom att äta. Han försöker äta som vi gör, lägger köttfärs i mjuka bröd men de trillar snabbt ut igen för honom. Han är så söt när han försöker äta som vi gör.
Till lunch idag blev de plock från kyl och frys. 2 stekta varmkorvar i slantar, 2 stekta ägg och broccoliblandning värmd i micro. Jag blev mätt och det var gott med varm mat.
Jag är trött... och seg. Men har fått en hel del skoluppgifter gjorda.
Fick bra peppning förut av en vän. Hon tycker jag är jätteduktig som kämpar på, har en bra sunt tänk och försöker ha tålamod. Trosorna som är för stora nu är det storlek 54/56 i. Jag vet även att jag får vika upp några byxor i linningen och det är ju pga att magen minskat i omfång så de blir längre.
Jag vet ju att hade en vän till mig gått ner dessa kilon och berättat så hade jag blivit superimponerad. Men det är så svårt när det gäller mig själv. Jag vet att jag har såååååå många fler att gå ner. Samt märker inte på magen och det är den som stör mest. Som är störst...
Jag kämpar på, det tar sin tid jag vet det. Och om jag jämför... 17 enliters mjölkpaket är mer än jag skulle orka bära.
Kommentarer
Trackback
